Nyheter

Friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inte av mindre värde – domstolen ändrar tidigare besked

04 juli

Skatterättsnämnden ansåg att friskvårdsbidrag på 6 500 kronor var en förmån av mindre värde. Det håller inte Högsta förvaltningsdomstolen med om.
Var går gränsen för hur högt ett skattefritt friskvårdsbidrag kan vara? En person vände sig till Skatterättsnämnden för att hen som anställd i ett bolag hade möjlighet att mot kvitto få friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kronor. Hen ville i så fall använda bidraget för att betala ett medlemskap hos ett klättercenter för 5 400 kronor och resterande skulle användas till ett gymkort.

Ansökan föranleddes av att Skatteverket tidigare gett uttryck för att 5 000 kronor bör vara högsta skattefria belopp när utdelnings sker mot kvitto. Men om arbetsgivaren i stället för att betala ut ett friskvårdsbidrag betalar ett gymkort för de anställda så ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen för enklare slag och mindre värde, även om kostnaden är högre än 5 000 kronor.

När frågan prövades av Skatterättsnämnden framhöll Skatteverket att det är skillnad på förmåner i pengar och naturaförmåner. Myndigheten höll fast vid att ett skattefritt friskvårdsbidrag bör uppgå till högst 5 000 kronor. En utbetalning mot kvitton som överstiger den summan ska därmed beskattas.

Men Skatterättsnämnden höll inte med Skatteverket. Nämnden skriver i förhandsbeskedet att det i lagstiftningen inte är uttalat vad som avses med mindre värde. Mot bakgrund av praxis kan friskvårdsbidraget, om de används på det sättet som beskrivits, uppfylla kravet på att vara av mindre värde. Förmånen är alltså att anse som skattefri personalvårdsförmån.

Skatteverket var inte nöjd med det beskedet utan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som nu sagt sitt: Friskvårdsbidrag om 6 500 kronor är inte en skattefri personalvårdsförmån.

I domen hänvisar Högsta förvaltningsdomstolen till tidigare rättsfall där summor som 4 000 kronor ansetts vara mindre värde och konstaterar att huvudregeln är att förmåner en anställd får från sin arbetsgivare ska vara skattepliktiga. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är ett undantag från denna regel och bör tillämpas restriktivt anser domstolen. Skatterättsnämndens förhandsbesked ändras därmed.

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 6561-18

Moms och uthyrning av vårdpersonal – nu gäller de nya reglerna

04 juli

Nu ska moms betalas vid uthyrning av vårdpersonal. Reglerna trädde i kraft 1 juli i år.

Vårdtjänster omfattas av undantaget för momsplikt. Däremot är uthyrning av vårdpersonal som huvudregel en momspliktig tjänst som ska beskattas med 25 procent. Beskedet kom från Högsta förvaltningsdomstolen för ungefär ett år sedan.

Under hösten och våren har Skatteverket publicerat ställningstaganden med anledning av domen. Myndigheten konstaterade att den som hyr ut vårdpersonal till någon som driver en vårdmottagning ska ta ut moms på sin försäljning. Det innebär att både privata och allmänna vårdmottagningar ska betala moms när de hyr in personal.

Skarp kritik har riktats mot förändringarna, inte minst från organisationen Vårdföretagarna som varnar för lägre bemanning på landets vårdinrättningar och längre vårdköer som följd av det.

På Skatteverkets webb finns specifika exempel kring vad som gäller för moms vid uthyrning av vårdpersonal. Till exempel räknas det som skattepliktig personaluthyrning när en tandsköterska anlitas som gemensam resurs hos olika tandvårdsmottagningar. Även om uthyrningen inte är förknippad med något vinstpåslag.

En specialistläkare som anlitas för en specifik tandoperation som inte kan utföras av någon av de befintliga tandläkare som finns på mottagningen faller också under skattepliktig uthyrning. Likaså ett företag som har avtal med ett HVB-hem om abonnemang av sjuksköterskor.

Läs mer: Skatteverket om uthyrning av vårdpersonalmer.

Kontakt